Igår kom han, mattläggare Pecka. Efterlängtad var han. Spackling stod på schemat måndag. Han kom strax före åtta, Linn och jag skulle precis ge oss iväg. Hon till skolan och jag till stallet, för mockning och en liten ridtur med Nibass å Lollojäveln.

 

Kände mig som en överklasskärring när hantverkarn kom å jag begav mig till stallet.

 

Tror att det är första gången vi har en riktig hantverkare hemma. En som kan sin sak och som tar betalt, med faktura. Brukar ju vara maken som utför dessa jobb… Undrar om han gått å blivit lat..?

 

Anyhow… Vi gav oss iväg och Pecka spacklade vidare, strängt övervakad av två puckade katter som satt och nöblängde på honom. Det blev jämnt och grått…

 

Idag kom han tillbaka, Pecka, lika efterlängatad som sist! Nu ansåg katterna att han var en kändis så idag fick han arbeta ifred, utan övervakare.

 

Själv satt jag vid datorn och kämpade med min engelska. Graham Greene skulle vi läsa och begrunda. Jag begrundade så till den milda grad att jag inte kom iväg till min mattelektion idag. Undrar just hur Matte-Håcke tog det..? Känner mig lite orolig för hans skull… Vill gärna tro att jag var saknad… Får se om jag åker dit en sväng imorrn, vi har ju trots allt matteprov på torsdag..

 

Hur blev golvet då? Jamen Pecka, han är bra på sitt jobb han och mattan som min egen Håcke beställt (på min inrådan, naturligtvis…) var ju supersnygg! Schack anyone..?