Jag har ju en man som envisas med att ligga borta på jobb under veckorna. Nu har han bestämt sig för att inte komma hem den här helgen! Han påstår att han ska vara kvar i Karlstad och jobba med Bernt, men jag är tveksam… Tror att det vara vara fråga om nån form av markering från hans sida…

Men  visst.. vi kan äta microtinad frysepizza som fredagsmys när vi kommer hem sent från Sorf efter att ha byggt banan till morgondagens Pay and Jump…

Å visst, vi kan köpa mat på Donken på väg hem efter stalltjänsten på lördag kväll, vi måste ju ändå vara hos Pirre och packa till söndagens tävling i Gävle.

Och tänk inte på att vi behöver matsäck till ovan nämnda tävling… Vi kan köpa på plats… Det duger åt oss..

Kan man se ett mönster..?

Vi har förstått, Linn och jag, att vi är lyckligt lottade. Vi har en man/pappa som inte bara förstår utan även delar det intresse vi har. Som inte gnäller för att vi kommer hem tre timmar senare än vi sagt, utan bara säger: ring när ni är på väg så börjar jag med maten. Som mockar varje fredag och gillar att stå på träningar, sommar som vinter. Som gör de mest smarriga mackor när vi ska på tävling. Och som vallar denna ponny på tävlingsplatsen medans ungen går banan.

Så…Ja, man saknar kon. Väldigt mycket!