Jaa, vi kom ju fram till El Stockholmo till slut, och jaa, jag fick låna hörlurarna efter Melodikrysset. Vi anlände till hotellet och det visade sig att denna helg skulle bestå av en hel del köande…

Vi köade för att komma UT ur bussen. Varför ska alla helt plötsligt gå ut genom bakdörren??? Sen köade vi för att lämna in våra väskor, eftersom rummen inte var färdiga på långa vägar. Vi begav oss ut på Stan!

En i sällskapet skulle resa till Florida och ville ha en bok så vi letade upp en kartboksaffär på Vasagatan… som hade flyttat… Så vi gick och fikade istället.. och fick köa igen. Jag åt en räksallad, med betoning på Räk!

Jaa, sen begav vi oss ut på la Stada på allvar.. Jag besökte ridsportbutker för eventuella julklappsinköp. Och framför allt besökte jag Butterick’s, för inköp av vingar… Vi behöver det till julshowen. Alltså den affären skulle jag kunna ruinera mig på! Tre våningar av LattjoLajban! Jeesuus! Jag provade även en del klädaffärer, men vände i dörren pga alla köer. Men allt roligt har ett slut och det var dags att pallra sig tillbaks till hotellet, kl. fem skulle vi ju vara på Cirkus för att inta en tvårätters innan föreställningen.

Så då var det dags att köa igen… vi ville ju checka in och få ett rum.. Det visade sig att hotellet hade överbokat… de skyllde på ett fel i bokningssystemet, men jag är skeptisk… Anyhow.. Personalen försökte i alla fall (i många fall förgäves) att få gäster att byta hotell. Naturligtvis så slumpade det sig så att människan framför mig i kön accepterade att byta, vilket medförde en massa telefonsamtal, ombokningar och allehanda instruktioner om taxiresor på hotellets bekostnad.. Suck! Varför väljer jag alltid fel kö??

Vi fick i alla fall vårt rum.. Sex våningar upp. Vi gick och gick och gick…Kändes som om vi snart var hemma i Söderhamn igen… Rummet var väl helt OK men hade oliidligt mjuka sängar. Räddningen kom i form av en extrasäng. (Vi var ju tre i vårt rum) Stenhård! Den ockuperade jag. Vill ju helst sova på ett stengolv, ja… Vi hade en timme till godo för ombyte innan teatern… Vi hittade en flaska rötjut i minibaren som vi delade på istället. Å näe, den var inte billig!

Väl framme vid Cirkus upptäcktes att en teaterbiljett blivit kvar på hotellet. Sånt händer när man som tjej byter väska.. Och näe, det var inte min! Vi lyckades  alla fall på chaufförens inrådan prata in den biljettlösa individen. Och sen köade vi igen… för att komma till garderoben. Sen var det dags för… att köa! Till matsalen. Nämnde jag att vi köade en del denna helg? Vi fick våra platser, men två av de som reste med oss hamnade vid olika bord…

Nu är det ju så här… på en dylik bussresa åker många olika sällskap, ibland är man flera och ibland är man bara två. De två som skulle hamna vid olika bord var ett äldre par som reste bara de två och vi tyckte inte att det var OK att de skulle sitta flera bord ifrån varandra… servitrisen lyssnade inte… Så då kunde jag inte låta bli att styra upp saker och ting. Nån måtta får det väl i alla fall va!?! sagt och gjort, jag gick till Hovmästaren och påtalade problemet… och hon blev skogstokig! Vem var jag som anklagade henne för dålig bordsplacering? Hon kunde väl inte veta hur våra sällskap såg ut! Hon fick ju bara ett antal!! Herregud, vilket Pucko! Jag gav upp.. Det slutade i alla fall med att kvinnan fick sitta på gaveln vid vårt bord.

Sen väntade vi i evigheter. Medans borden runt omkring oss fick in både för-, varm- och efterrätter väntade vi… Men vi hade i alla fall vin! (Mitt hann ta slut innan maten kom) Till slut fick vi ändå vår mat… Förrätten var underbar och varmrätten var…. kall… Det var kantarellsmör till oxfilén… Kan säga att det smöret smälte inte!

Efter maten var det dags att köa igen… denna gång till toaletten. Sen återstod bara att pressa sig igenom en folkmassa för att komma in i själva teatersalongen. Varför känns det alltid som om alla andra går  åt motsatt håll?? Vi satt i alla fall på sjunde raden på parkett, mitt på raden. Helt OK platser, det var så nära att jag faktiskt kunde se hur skådespelarna spottade när de artikulerade! Och som de artikulerade. Har alltid gillat Peter Jöback, men att höra honom live var fantastiskt. Jag tror faktiskt att jag blev lite kär! Trots att han hela föreställningen envisades med att vara utklädd till tjej! Helen Sjöholm kan också sjunga, Gubevars, men jag gillar inte hennes egotrippade rollfigur och därför döms hon därefter…  Ja, jag vet, men sån är jag!

Efter föreställningen var det dags för att köa igen. Denna gång för att komma ut!

Sa jag att vi köade en del denna helg?