Förra terminen fick dottern F i idrott. Detta trots att hon alltid deltar i idrottslektionerna, mycket och gärna. Hennes lärare har alltid berömt henne för hennes lust och förmåga. Hur kan det då komma sig att hon då får underkänt..?
Jo, betygskriterierna säger att för att bli godkänd måste ungarna kunna simma 50 m rygg. Trams! Vad är det man vill uppnå med det? Räcker det inte att hon är simkunnig? Varför rygg..? Jag fattar ingenting. Jag är själv ingen stjärna i vattnet. Kan simma bröst och rygg, men när min gympalärare i gymnasiet skulle få mig till att crawla, höll jag på att dränka både mig och resten av klassen. Han gav till slut upp… Jag har badat så länge jag kan minnas men jag lärde mig inte simma förrän i andra klass. Jag lever idag eftersom jag är en jävel på att trampa vatten!
Vatten har alltid varit ett jobbigt kapitel för dottern, varför vet ingen.. Det här med att bada, duscha och… TVÄTTA HÅRET!!! har i det Lantzska huset aldrig haft nån mysfaktor. Nedblötning av huvud och ansikte innebar näst intill döden, för alla inblandade… Ungen genom smältning och mamman genom hjärnblödning… Hon gick på simlekis i flera år för att över huvudtaget kunna lära sig att andra fick faktiskt också bada trots att hon var där, och.. neej, det är inte belagt med dödsstraff att skvätta vatten i ett badhus. Ni hör ju själv… Hysterikan våran ♡
Hon var ett år när vi hämtade henne. På ett år hann hon uppleva mycket som vi aldrig kommer att få kännedom om. Det kanske var under detta år som hennes vattenskräck grundlades. We’ll never know.. Inte hon heller. Det enda vi vet är att hennes rädsla var riktig skräck.
Att hon över huvudtaget numera badar, plaskar, simmar (bröst då, förstås..) och till och med dyker är för oss ett mindre mirakel. Då känns ju detta med krav på ryggsim för godkänt betyg som ett hån! Hon simmar ju för f-n, hon kan hålla sig flytande och hon drunknar inte! Fatta vad det är stort i hennes värld! Och våran.
Nu blev hon ju inte så upprörd över detta F, tror att hennes lärare var mer upprörd faktiskt. Han har skrivit till alla möjliga ställen och varit arg. Det gillas! 🙂 Nä, hon hade ju vetat hela tiden hur det skulle bli så hon var liksom beredd… Men ska det behöva vara så..? Samtidigt så har hon också vetat att det så småningom skulle bli ”upp till bevis”… Nån gång under denna termin skulle hon behöva visa upp sin simkunnighet och då på en gympatimme inför hela klassen. Ja, men bra! Känn absolut ingen press… Blurp…
Då blir man ju liksom lite extra stolt och glad när ungen bestämmer sig för att fixa detta på momangen. Sagt och gjort. Hon släpade upp farsan Baloo till Hällåsen idag och kom hem med ett simintyg från en av simlärarna/badvakterna. Nu kan dotterns lärare äntligen få sätta det betyg han vill för nu har hon papper på att hon kan simma 150 m bröst och 50 m rygg!