Jag har skrivit det förr, men det tål att sägas igen… Jag är inte av den långsinta sorten!
Efter att ha brutit ihop och gråtit hela kvällen igår, för att sen vakna kl 04:00 och fortsätta ältandet har jag nu funnit lugnet. Jaa, jag missade ett jobb, men som min underbara kloka dotter sa i går kväll:” Det kanske var lika bra mamma… du behöver ju foka på din utbildning. Och känner jag dig rätt skulle den kommit i andra hand om du fått det här jobbet nu…” Hon känner sina löss den ungen!
Och faktiskt… jag kände en förnyad energi inför pluggandet idag, så nu sitter jag här igen, framför datorn på kvällskvisten, och kompletterar uppgift efter uppgift. Jag hade verkligen glömt hur kul den här utbildningen var! Tur att jag har förstående lärare som godkänner att jag lämnar in en aaning sent… (typ nån månad…) Därför har jag åxå dragit ner på en del åtaganden som egentligen hade varit kul. Det går ju inte att vara med överallt! Hur gärna man än vill…
Har åxå insett idag att jag förmodligen inte var rätt person för jobbet… missförstå mig rätt nu… Jag anser fortfarande att jag var bäst lämpad för det, men jag tror inte att arbetsgivaren var riktigt redo för mig. Om man vill ha saker och ting kvar som det alltid varit ska man undvika mig. Jag gillar omvärldsanalyser och att använda sig av dessa för att förbättra saker…. Jag är heller inte främmande för att prova det obeprövade. Funkar det inte så kan man göra en pudel och ändra tebax.
Så nu sitter jag här igen… vid skärmen… och tillverkar fiktiva hemsidor… Men i mitt huvud växer olika icke fiktiva hemsidor fram och planer smids…. Jag tror fullt och fast att ”Everything happens for a reason”! Eller som mannen i mitt liv brukar säga: ” Jag är inte ett dugg orolig för dig ja e. Du halkar alltid på nåt bananskal åsså ordnar det sig!”
Så nu ser jag först å främst fram emot en otrolig hästsommar som drar igång redan i helgen. Ungen drar till Nationaldagstävlingarna med kompisar. Utan föräldrar! Å i juli väntar Falsterbo Horse Show.
Fatta va mycket det finns att va glad för! 🙂 <3