Som sagt… Han drog ju i torsdags… maken. Sa han skulle till Prag med jobbet och kolla Hockey-VM, men jag är skeptisk…. Tror att han bara ville slippa stå i cafeterian i helgen när det var dags för en tvådagars-träning med hopptränaren Erik Berggren igen…  Så han drog… å lämnade mig i sticket med unge, ponny, lånad häst, mockning, banbygge, matlagning, taxi-tjänst och cafeteria… Visst är det väl otroligt synd om mig..?

Men jag tröstade mig med att jag rikt skulle belönas med en finan present vid hans hemkomst. För så är det ju… Vid utlandsresor handlar man present åt frun! För frun handlar ju åt mannen när hon bär iväg… Rom – Gudfadern-T-shirt, London – OS-T-shirt… ja ni fattar mönstret… min man gillar T-shirts. Vid mellanlandningen från Rom inhandlades det dessutom en äkta Ferrari-piké på flygplatsen i München. Dyyr som satan var den… svärmor hans fick gå in som investerare visserligen, men tröjan var från MIG för tanken var ju MIN. Visst kan man väl resonera så..??

Så ringde han då idag och upplyste mig om att de landat på Arlanda och precis höll på att stuva i väskorna i bilen. Hade ju inte så mycket tid till diverse småprat jarå mitt upp i mitt späckade schema, men lyckades väl i alla fall fråga om min förväntade present.. Döm om min förvåning och djupaste besvikelse när mannen i mitt liv helt sonika upplyser mig om att han inte handlat nånting till mig!?! Vafalls?? Dottern då, flämtar jag? Jorå, HON har minsann kommits ihåg… hrmpf! Vem är det han lovat att älska i nöd och lust..??  Jag bara undrar…

Så kom vi hem då… och han började packa ur väskan… Ungen fick en påse godsaker från Victoria Secret,  minsann… Å mamman fick… ingenting… nada…

Men så! Nånting gult och blått skymtade i väskan… en VM-supporter-halsduk! Stickad, varm, gosig och färgglad! Mäh! sa jag. Har du köpt en sån här? Va fin den var! Maken fattade snabbt galoppen… Ja, men den är till dig Stumpan! Köpte den till dig ja! Sure! But, of course! I believe you! Men jag höll god min ja. Den var väldigt gosig och jag gillade färgerna. Sagt och gjort, jag bestämde mig för att låssas tro att den var köpt till mig… Och maken bestämde sig för att låssas tro på mig när jag sa att jag trodde på honom… Det finns ett ord för det… Äktenskap!

Men lite dåligt samvete dröjde sig i alla fall kvar hos maken, för senare ERBJÖD han sig att massera mina extremt trötta fötter…. det har inte hänt på många år.. men jag tackade och tog emot… och hällde upp ett glas rött till… Dåligt samvete hos äkta hälften ska man njuta av en liten stund i alla fall…