Nu sitter jag här igen… vid köksön och datorn… med ett glas rött och känner mig tillfreds med livet… Det var ett tag sen… Mina senaste inlägg har varit bittra, arga å lessna… Säkert inge kul å läsa, men heller inte speciellt trevligt att leva i. Men det är därför jag har min blogg… För min egen skull… För att ventilera det som stormar i mig. Om sen folk läser är mindre viktigt i min värld. Kul så klart, men inte livsviktigt…
Det händer mycke just nu…
Musikalen vi strävat med i ett halvår är avklarad. Det absolut roligaste jag gjort i hela mitt liv!! Å underbart att ungen blev involverad och fick dela den här upplevelsen med mig och se vilka fantastiska människor jag hänger med. Det kändes enormt tomt i går när allt var över, men helt plötsligt fick Britta å burlesktjejerna ett uppdrag nu ikväll.. Vi har tillbringat en stund på en möhippa på Kvarnen… Britta har delat med sig av allehanda visdomsheter inför bröllopsnatt och hur man behåller en karl. Sminktips, raggarduschar och åksjukepiller ingick. Britta är övertygad om att hon gjorde en väsentlig skillnad för bruden! De äktenskapet kommer att hålla lääääänge… om de nu gör som Britta säger förståss…
Britta ja… hon är inte klok på en fläck! Hon har åsikter om allt… kan allt… har en finurlig lösning på de mesta… Jag älskar henne! Hon har fantastiskt mycket vackra kläder, men är otroligt dålig på att kombinera dessa… Det blir sällan bra… Men det skiter Britta fullkomligt i. Hennes motto är ”Jag tycker jag ä fin jah!” Hon har dessutom (tycker hon själv) fått igång ett fantastiskt bra samarbete med burleskbrudarna. De har ju varit i Sverige hos Britta på träningsläger nu ett tag… för å lära sig lite nya och modernare moves… Britta älskar sina showgirls!
Jag hoppas att Britta kan stanna kvar i mitt liv på nåt sätt… vill inte riktigt släppa henne… Hon är otroligt befriande!
Är dessutom mitt uppe i ett hästköp! Eller häst förresten… sportko är väl ett mer rätt… Japp! Sportkossornas sportko ska gå i pension. Efter femton års trogen tjänst på ridskolan ska Chester bli pensionär! Jag har jobbat i flera år på att han ska få det pensionärsliv han förtjänar… Med stora kuperade och skogbeklädda hagar, där han kan få vara den utekatt som han egentligen vill va! Å en stor flock som han är van. Å där jag och andra som älskar honom har full tillgång till mulmys, pyssel och skogspromenader med honom. Å nu har det löst sig! På midsommardagen flyttar han till fantastiska Åsen i Lingbo, där Sol-Therese kommer att se till att han får allt det jag vill att han ska ha. Älskar att Solens och mina vägar korsades! Hon är en fantastisk liten människa! Alla borde ha en Sol i sitt liv…
Å nu väntar lite ledighet innan jag börjar mitt nya jobb… Den ska jag tillbringa med min kisseNisse som är grymt besviken på mig för närvarande…. Han tycker att jag aldrig är hemma med honom! Det ska vi råda bot på nu minsann… Ska leta upp en bra serie på Netflix som vi kan maratonkolla på under de närmaste dagarna, han å jag. Ladda batterier å inte tänka på energitjuvar å trökigheter…
Det är precis som mannen i mitt liv alltid säger…. ”Oroa dig inte, Helena… Det löser sig!”