Ja herregud!
Tänk att jag aldrig kan hålla käften…
Det är stökigt i dotterns klass… på lektionerna… på rasterna… i stort sett överallt… och jag tycker inte att det är acceptabelt… Så jag ger lärarna mandat att ”ta ungen i örat och leda henne ut ur klassrummet om hon stör lektionen… på fullaste allvar”. Detta tas då på fullaste allvar ordagrant och helt plötsligt är jag en barnmisshandlare som inte vill mitt barns bästa!
Å jävlar va skäll ja får! Barnaga är minsann förbjudet sen 1979… Ungar förväntas testa vad som är ok ända upp till 20-24 år! (Då var jag gift!) Å inte kan man kalla dem för ungar!!
Vafan är det frågan om??
Ungen (ja.. jag kallar henne så) skäms… för tänk om föräldrarna till hennes klasskompisar dömer henne efter vad hennes korkade mamma skriver på Fejjan??
Näe, jag vill inte att nån ska klappa till mitt barn! Absolut inte! Det kan i så fall hända att jag klappar tillbaks! Men det har gått för långt i det här med att lärare inte kan tillrättavisa ungarna utan att riskera en anmälan! Jag tycker faktiskt det!
Det är INTE kränkande att låsa dörren när lektionen börjat! Kom i tid, eller kom inte alls.
Det är INTE kränkande att avhysa en elev som stör lektionen.
Hur ska ungarna klara sig i arbetslivet om de inte redan i skolan får lära sig att A. komma i tid, B. ta hänsyn till andra och C. ta ansvar för sina handlingar?
Jag har inte möjlighet att närvara i skolan på dagarna och därför ger jag dotterns lärare och mentorer fullmakt att hantera henne efter bästa förmåga. Om detta innebär att skälla på henne eller avhysa henne från en lektion pga att hon stör så backar jag upp dem. Jag litar helt och fullt på att de gör en bra bedömning! Jag har fullt förtroende för dem!
Å när jag säger att de kan ta henne i örat och leda ut henne… på fullaste allvar… så är det ett sätt att markera att det är ok att avhysa henne… EN METAFOR!! Ingen människa vid fullt medvetande tar väl tag i ett öra och drar ut ungen ifråga?? Eller..?
Tyvärr är det ju så att jag är en ironisk och sarkastisk människa… Jag uttrycker mig oftast väldigt hårt, men med en viss glimt i ögat… Tyvärr är det inte alla som fattar det och tar det jag säger VÄLDIGT bokstavligt!
Till er vill jag bara säga: Jag älskar mitt barn…över allt annat… jag slår henne inte… jag vill inte att lärarna ska slå eller plåga henne…
Men jag vill att hon ska växa upp till en redig och ansvarstagande människa! Och då krävs det att skolan kör samma race som vi kör hemma. Med klara regler om vad som är ok och inte!
Och jag vill faktiskt tro att ungar som får ta ansvar för sina handlingar, märka av konsekvenserna av sina beslut, växer upp och blir bättre och mer ansvarsfulla människor..
Vad jag däremot INTE tror på är detta evinnerliga curlande av våra barn.
De behöver ha tråkigt!
De behöver använda cykel eller ben för att ta sig nånstans!
Och framförallt… de behöver lära sig att ta konsekvenserna av sina handlingar!